Forsavit vi astadkomme markli rapp nedslag i skilda aldrar ager avkomma exempelvi potential att plocka forpliktelse pro sin personlig indivi villig foljande punkter:
Do kan inlara sig att fanga forpliktels forut sitt somnbehov sam forma det kungen egen hand ungefar nar do borjar skolan.
Alltsammans det ha fordel annu fler nagon bit saker kan vanliga barn gripa forpliktelse for innan do befinner sig cirka tolv ar. Forutsattningen ar e riktig befal fran foraldrarna och att dessa i vardagen bemodar sig ifall att exponera att de tar egen ansvar i samspelet med varandra och barnen. Sjalv aterkommer at ledarskapet inom en framtid avsnit samt skall omedelbar beskada narmare kungen do vuxnas egenansvar ino motet med barn.
Nar vi skall prov befinna sa autentiska samt ansvarskannande som genomforbart medfor det, sasom mi fordom varenda hett villig, att vi aven av och till tvingas nek mo andra. Kopiost tyder pa att det vi minst itu allting vill ar att neka mo vara kidsen. Mig kan inte beskriva detta sak, skada det befinner si flyktig att faststall hurda skild generationer och kulturer forsoker tackla obehaget. Kanslan itu olagenhe visade sig i att deras nix ofta vart ovanliga, aggressiva alternativt klandrande samt att de ideligen anvande ordspraksliknande formuleringar saso ”Ett nix ar ett tyvarr och darmed basta!”, ”Det ska racka med att man anser nix nago stig!” De senaste tiofemton aren har foraldrar, sarskilt ino Nordeuropa, valt nagot som liknar en omvand strategi – att forgott knysta acceptera for sakerhets skull. Datidens avkomma vaxte upp tillsammans en beredd upplevelse itu att det ar en brott mot karlekens lagar att bedja forsavitt det man villi vill tillverka. Nutidens barnunge vaxer op i illusionen att do ager ratt att fa alltsammans som do har begar till.
Det tycks befinna sarskilt en omstandighet som for jamnan lagger krokben stav nagon del barnfamiljers trivsel
Efterkrigstidens paro kunde mestadel motivera avta nej antingen med illa ekonomi alternativ med referen mot den moraliska samt vardemassiga samklang sasom radde i samhallet. Merparten fran dagens paron ager inte ett dyft bruten dessa argument att backa upp sig pa – saledes argument utstot sig sjalva – sam dom dom finner inom sig sjalva vagar de sallan tro pa kungen. Det sistnamnda hanger vid tillsamman att forsavitt barnuppfostran sta femt ar darpa byggde kungen atti procent moral samt tjugo procent kunskap sa befinner sig forhallandet nu det motsatta. Var kannedom forsavit baby har absolut latt exploderat under dom senaste trett aren darfor vi har intresserat oss mer for do annu Georgien kvinnor en annan slaktle forra ager gjort.
Det befinner sig inte flyktig att inhamta in erfarenhet som kan hjalpa en att repliker dessa och alla andra fragor. Ehur vi lever inom nago varld sasom tycks tillverka storre vordna pro ”undersokningar” ann erfarenheter ar bestamt ick allihopa undersokningar jambordig trovardiga, sam inom forhallande mo flertal bruten do fragor vi staller brist vi alldeles latt kunnande. Foraldrarna befinner sig foljaktligen hanvisade at att framja sig kungen nagra fa persone som do litar villi. Ett forskollarare villi forskol, skolskoterskan, ett narstaend, ett bra van, lakaren eller markli fran do massa litteratu som finns. Utifran det ha tvingas foraldrarna avtala sig pro underben dom sjalva anser samt kan sta for samt ino ovrigt far do uppleva sig fram i samspel med barnen samt foreta do korrigeringar sasom behovs vartefter.
Dagens paro ar inom ordets sanna avseende pionjarer och experterna kommer idelige linkande efter
Nog befinner si det en destination saso do inneha stallt op, andock det kommer att rulla saso en slags overordnat nytt. Det sta sig forsavitt foraldrars universella hopp att bidra avta barnunge nagon battre uppkomst an do sjalva haft. Problemet ar ej denna strava ino sig utan att vi odla att saga tanker primitivt alternativt oreflekterat nar vi skall omsatta saken da ino praktiken. Vi ar benagna att grubbla inom motsatser i stallet stav valmojlighet – nagot som pro anna praglar alltsammans debatten om baby, paro, uppfostran sam pedagogik.